Kampanjperioder som “Black Month” och julhandeln bygger inte bara på rabatt – de använder smart psykologi. Vi brukar tro att vi handlar rationellt, men mycket sker automatiskt eftersom hjärnan söker genvägar. Forskning inom beteendeekonomi visar att känslor, färger och hur budskapet presenteras ofta styr mer än själva priset.
Vanliga knep – och hur du ser igenom dem
- Minskad mängd – samma pris
Produkten förpackas mindre men priset är oförändrat. Vi känner igen etiketten och antar att allt är likadant.
Tipset: Jämför pris per kilo eller liter – inte bara “pris per paket”. - Röda prislappar och “REA” skyltar
Färgen röd och ord som “fynd” triggar snabbare beslut. Forskning visar att röda skyltar kan öka köpviljan.
Tipset: Fokusera på priset och värdet, inte färgen. Är detta något du ville ha även innan? - “Rabatten” som egentligen inte är någon rabatt
Ett högt “före”-pris sätts för att rabatten ska se större ut. Vårt första pris sätter ett “ankare”.
Tipset: Kontrollera vilket lägsta priset har varit de senaste veckorna. - Lågt grundpris – dyra tillval
Du lockas in via ett lågt pris, och när du klickar vidare läggs avgifter och tillval på.
Tipset: Räkna på totalpriset innan du bestämmer dig. Är det fortfarande värt det? - ”Begränsad tid” och “få kvar” – FOMO fällan
Tidsbegränsningar och upplagor skapar stress att köpa snabbt – rädslan att missa något kan styra oss mer än själva vinsten.
Tipset: Vänta 24 timmar – erbjudandet finns oftast kvar. - Sociala bevis och virala trender
Vi påverkas av vad andra säger och gör. “Alla andra köper det” gör att vi känner oss tryggare med beslutet.
Tipset: Läs negativa recensioner först – låter det för bra för att vara sant? - Storpack = “billigare” – men inte alltid
Storleken gör att vi tror att priset per enhet är bättre – men kiloprisen kan vara högre.
Tipset: Kontrollera kilopriset. - Fri frakt vid köp över viss gräns
För att slippa betala frakt köper vi gärna mer än planerat – förlusten av frakten känns större än möjlig besparing.
Tipset: Fråga dig: “Skulle jag köpt detta om frakten hade kostat?” Om inte – låt bli. - Priser som 999 kr istället för 1000 kr
Den lilla skillnaden påverkar oss mycket mer än vi tror – hjärnan registrerar “900‑tal” snarare än exakt belopp.
Tipset: Runda upp mentalt – 999 kr = 1 000 kr. - Dolda avgifter i slutet av köpprocessen
När vi nästan är klara med köpet vill vi inte backa – även om totalbeloppet blivit mycket högre.
Tipset: Gå till “kassan” tidigt och ta reda på slutpriset innan du bestämmer dig.
Ditt bästa försvar? Kunskap
När du vet hur dessa mekanismer fungerar – från ankareffekt till förlustaversion – tappar de sin kraft. Det handlar inte om att aldrig handla, utan att vara den som bestämmer, inte marknadsföringen. Nästa gång impulsen kommer – andas – och fråga dig: behöver jag det här, eller är det hjärnans autopilot som just fick ett erbjudande?
Sammanfattning
- Många kampanjknep bygger på hur vi tänker, inte bara på priset.
- Jämför verkligt värde (t.ex. kilopris, totalpris) – inte bara skyltar. Och kolla upp vad varan kostar på andra ställen. Är rean verkligen så bra?
- Undvik impulsköp – vänta gärna 24 timmar.
- Läs kritiskt – även det som verkar vara “fynd” kan vara marknadsföringstrick.
Du har kontrollen – använd den.