Frågan vi alla har ställt oss runt köksborden, sedan matmomsen sänktes den 1 april är: Stoppade butikerna och restaurangerna mellanskillnaden i egen ficka, eller fick vi konsumenter faktiskt ta del av prissänkningen?
Konsumentverket har nu granskat detta i en rykande färsk rapport. Resultatet visar på en rejäl klyfta – det finns tydliga vinnare som har fått betydande besparingar, och förlorare som helt gick miste om besparingen.
Matbutikerna förde vidare hela skattesänkningen
Mellan mars och april sänkte matbutikerna sina priser med i snitt 5,5 procent. Eftersom prisfallet förväntades landa på drygt 5,3 procent kan vi glatt konstatera att hela skattesänkningen faktiskt nådde fram till våra plånböcker.
Samtliga fyra stora dagligvarukedjor – Axfood, Coop, ICA och Lidl – sänkte sina priser i motsvarande omfattning. Myndigheten tyckte inte heller se några tecken på att kedjorna höjde sina priser i förväg mellan augusti 2025 och februari 2026 för att skapa sig marginaler.
Varför sjönk vissa varor mer än andra?
När matmomsen sänktes borde priserna i teorin ha fallit med drygt 5 procent. Ändå såg vi att priset sjönk i varierande grad mellan olika varugrupperna. Hur går det ihop?
- Störst prissänkning: Oljor och fetter (-7,8 %), alkoholfria drycker (-7,3 %) samt mejeriprodukter och ägg (-6,6 %).
- Minsta prissänkning: Sötsaker och glass (-4,3 %) samt grönsaker (-4,5 %).
Svaret är att prislappen i butiken formas av mycket mer än bara svensk skatt. Samtidigt som momsen sänktes rörde sig matpriserna på grund av andra faktorer, till exempel vad butikerna fick betala för sina inköp, hur den svenska kronan stod sig och vad transporterna kostade. Att just oljor och drycker blev så mycket billigare berodde alltså på att sänkt moms kombinerades med att de dessutom blev billigare i inköp för butikerna.
Berodde prissänkningen verkligen på sänkt moms?
För att ta reda på det har utredarna fått granska marknaden i sömmarna och räkna bort alla andra händelser i omvärlden. De har bland annat jämfört våra svenska matpriser med de danska, eftersom danskarna inte sänkte sin matmoms. De har också jämfört maten med andra varor i exakt samma svenska butiker, varor som inte fick sänkt skatt, för att på så sätt räkna bort butikernas kostnader för hyra, personal och el.
Dessa jämförelser stärkte rapportens slutsats: matbutikerna gav oss faktiskt hela skattesänkningen. Att vissa varor blev ännu billigare än så var helt enkelt en trevlig bonus från marknaden som inträffade vid precis rätt tillfälle. Samtidigt som marknadspriserna för exempelvis grönsaker, kött och godis steg på grund av säsong och högre råvarukostnader. Denna prisökning åt upp en del av skatterabatten, vilket gjorde att det slutgiltiga prisfallet i kassan blev något mindre.
Begränsad effekt på hämtmat
För hämtmat sänktes momsen också till 6 procent, medan mat som äts på plats ligger kvar på 12 procent. I restaurangbranschen blev genomslaget dock mycket begränsat:
- Närmare 70 procent av kedjerestaurangerna behöll sina priser helt oförändrade mellan mars och april.
- De restauranger som faktiskt sänkte sina priser gjorde det i snitt med enbart 1 till 3 procent.
Marknadens aktörer agerade väldigt olika: Medan kedjor som McDonald's i huvudsak behöll sina ordinarie menypriser och därmed stärkte sina egna marginaler, valde MAX Burgers att genomföra en tydlig prissänkning på sin hämtmatsmeny. Samtidigt tyckte andra, som Taco Bar, mest att de olika momsnivåerna skapade rörighet och krångel i kassan.
Vinnarna på matmomsreformen
1. Hemmakocken: Den absolut bästa nyheten är att skattesänkningen nådde hela vägen fram till din plånbok när du handlar mat i butik. Priserna på livsmedel sjönk i snitt med 5,5 procent mellan mars och april. Konsumentverket slår fast att de fyra stora jättarna (Axfood, Coop, ICA och Lidl) sänkte priserna i linje med momssänkningen och dessutom avstod från att "smyghöja" priserna innan reformen. Handlar du mat och lagar den själv är du en solklar vinnare!
2. Restaurangerna som behöll mellanskillnaden: De allra största ekonomiska vinnarna är tyvärr de restauranger som höll sina menyer oförändrade trots skatterabatten. När momsen sänktes från 12 till 6 procent på hämtmat kunde de stoppa hela mellanskillnaden direkt i sin egen vinstmarginal.
Förlorarna på matmomsreformen
1. Take away-älskaren: Älskar du hämtmat? Då blev du tyvärr utan rabatt. Konsumentverkets rapport avslöjar att hela 69 procent av kedjerestaurangerna behöll sina priser helt oförändrade. De sänkningar som faktiskt gjordes låg på blygsamma 1–3 procent.
2. Kvarterskrogen med bordsservering: Äter du helst din mat på plats i restaurangens matsal? Då blev det tyvärr noll draghjälp från skattesänkningen. De hamnar helt enkelt i kläm när de tvingas behålla 12 procent i moms, medan matbutikerna och snabbmatskedjorna får det billigare.
3. Skattebetalaren: Hoppades du att dina skattepengar skulle ge billigare hämtmat? Då blev reformen tyvärr en politisk missräkning. Staten gick miste om stora skatteintäkter när hämtmatsmomsen sänktes, utan att det gav oss konsumenter den avsedda prissänkningen vid kassan.
Rapportens blindfläckar
Visst ger Konsumentverkets rapport en bra helhetsbild, men den är inte helt perfekt. Bakom siffrorna finns det några viktiga "blindfläckar" i utredningen som riskerar att dölja de verkliga kostnaderna för dig som konsument.
Närmare en femtedel av matinköpen är borträknade Hela 17 procent av våra matinköp saknas i kalkylen. Det handlar om köp på bensinmackar, torghandel och faktiskt även alkoholfri öl och cider (som i statistiken hamnar under alkohol och tobak). Det betyder att vi helt enkelt inte har en aning om ifall skattesänkningen nådde fram när du köpte din korv eller dricka på macken.
Smygkrympande förpackningar flyger under radarn Rapporten tar inte hänsyn till om förpackningarna i smyg blivit mindre, så kallad krympflation. Om ett kaffepaket till exempel skulle krympa från 500 till 400 gram medan prislappen står stilla, registreras det ändå som ett oförändrat pris i rapporten. I ett sådant läge blir maten i praktiken dyrare per kilo, vilket gör att en dold prishöjning kan stanna under radarn.
Stormarknaden och lilla närbutiken dras över en kam I statistiken buntas alla butiker inom samma koncern ihop. Stora Ica Maxi blandas alltså med den oftast dyrare kvartersbutiken Ica Nära, och Willys klumpas ihop med Hemköp. Därför går det inte att utläsa om just din lilla lokala butik på hörnet faktiskt sänkte priserna lika mycket som det stora lågprisvaruhuset.
Är vi immuna mot matprishöjningar?
Nej, absolut inte. Den lägre matmomsen är tillfällig och gäller endast fram till den 31 december 2027. Politiskt finns det en chans att momssänkningen görs permanent om myndigheternas utvärderingar visar på god effekt och det finns utrymme i statens budget. Tills ett nytt riksdagsbeslut eventuellt fattas ligger dock detta slutdatum fast. Utan nytt beslut innebär det en risk för prishöjningar vid årsskiftet 2027/2028 när skatten återgår till 12 procent.
Dessutom styrs matpriserna ständigt av omvärldsfaktorer som valutakursförändringar, elpriser och globala råvarupriser, vilka över tid kan äta upp den skatterabatt vi fått i matbutikerna.
För att stoppa smyghöjningar framöver har regeringen gett Konsumentverket och flera andra myndigheter i uppdrag att hålla noggrann uppsikt över matpriserna fram till hösten 2028. Tyvärr gäller detta bara matbutikerna – inte din favorithämtmat. Granskningen av restaurangerna var nämligen bara ett engångsstickprov, vilket innebär att det i dagsläget saknas en myndighet med blåslampa som löpande kan pressa krogbranschen på prissänkningar i efterhand. Men för livsmedelsbutikernas del gäller att om de märker att butikerna behåller skatterabatten för sig själva kan det bli tal om skarpare regler och krav på tydligare prislappar för att skydda oss konsumenter.
Så får du maximal effekt av den sänkta matmomsen
1. Dubbelkolla priset vid kassan: Många restauranger har inte ändrat sina tryckta priser på menyn, utan drar av den sänkta skatten först när du ska betala. Fråga därför alltid vid beställning: "Har ni dragit av den sänkta 6-procentiga momsen på det här priset?" Då säkerställer du att du faktiskt får din rabatt i kassan, samtidigt som du gör det svårare för krogen att tyst behålla skattesänkningen själv.
2. Rösta med fötterna (och plånboken): Eftersom nästan 70 procent av kedjerestaurangerna behöll vinsten själva är det dags att du använder din makt. När vissa kedjor faktiskt anstränger sig för att sänka priset för oss konsumenter, medan andra hellre behåller marginalerna – då är valet enkelt. Vänd i dörren och belöna de restauratörer som spelar schysst!
3. Fortsätt jämföra – matpriserna påverkas av mycket: Bli inte bekväm bara för att matkassen blivit lite billigare. Rapporten poängterar att livsmedelspriser styrs av omvärldsfaktorer som valuta, energipriser och transporter. Dessa kan snabbt äta upp vår skatterabatt. Fortsätt titta efter extrapriser, särskilt på de varor som fick minst sänkning, som kött och grönsaker.